Britannicus

Blurb

Skådespelet Britannicus fullbordades den 16 december 1669 och är Jean Racines näst största tragedi. Författaren hämtar här för första gången sitt tema från den romerska rikets historia. Kejsaren Claudius hade fått en son, Britannicus, innan han gifte sig med Agrippina d.y. och adopterade Nero, den son som Agrippina fått i ett tidigare äktenskap. Nero har efterträtt Claudius och styr kejsardömet med stor vishet när tragedins handling tar sin början. Racine fångar skedet då Nero visar sin sanna natur; Nero drivs av sin plötsliga passion gentemot Junia, Britannicus fästmö, till att frigöra sig från Agrippinas dominans och mörda sin halvbror.
Som så ofta hos Racine är det inte fruktan att bli avsatt av Britannicus som driver Nero till fördärvet, utan en kärlekens rivalitet. Hans begär efter Junia präglas av sadism gentemot den unga damen och gentemot allt hon håller av. Agrippina är en mor som inte tål tanken på att förlora kontrollen över sin son och kejsardömet. När det gäller Britannicus ger han visserligen pjäsen sitt namn, men hans person kommer lite i skymundan bakom dessa andra två.